DILI: Prezidente RepĂșblika, Francisco Guterres âLĂș-Oloâ fĂł ona opsaun balun ba Primeiru Ministru, Taur Matan Ruak, relasiona ho lista kandidatu membru governu pendente sira. Maski nuneâe, sei sai segredu ba pĂșbliku.
Sosiedade sivĂl rasik mĂłs laiha informasaun ruma kona-ba opsaun hirak neâebĂ© aprezenta ona ba Xefe Governu.
âAmi rasik seidauk hatene kona-ba opsaun neâebĂ© Prezidente RepĂșblika, maibĂ© importante mai ami maka Ăłrgaun Estadu sira neâe tenke iha komunikasaun diâak ba malu hodi ita la monu ba situasaun neâebĂ© krize finanseiru iha ita nia rainâ, dehan DiretĂłr Ezekutivu Asosiasaun Hak, Manuel Monteiro, nia kna'ar fatin, FarĂłl, Sesta (20/7).
Nia dehan, agora daudaun kaer ukun neâe komesa ema veteranu deâit. Se veteranu sira maka halo rai neâe monu ba krize boot ruma neâe ema seluk hamnasa ona, tanba sira dehan sira rasik hakarak ukun aan maibĂ© sira rasik labele koordena malu, orienta malu hodi malu oinsĂĄ maka atu ba too sira nia mehi ida libertasaun povu.
Nia hatutan, diâak liu ba sira neâebĂ© naran sai problema neâe diâak hasai deâit, Primeiru Ministru tenke mĂłs iha kometimentu boot hanesan estetmentu neâebĂ© nia koâalia iha Parlamentu altura hanesan Prezidente RepĂșblika dehan la tolera ba ema sira neâebĂ© komete krime korrupsaun, koluzaun, nepotizmu. Ema sira neâebĂ© hetan degradasaun morĂĄl neâe Primeiru Ministru agora uluk hanesan Prezidente RepĂșblika la tolera ho hahalok sira hanesan neâe.
 âSira nia jerasaun neâe jerasaun istĂłriku sira tenke husi hela lisaun diâak ba jerasaun neâeâ, dehan nia.
Manuel akresenta, bainhira jerasaun neâe bele ona kontribui ba prosesu dezenvolvimentu konstrusaun Estadu, jerasaun tuir mai neâe mĂłs bele banati tuir ezemplu neâebĂ© diâak neâebĂ© jerasaun sira uluk neâe husik hela.
Membru soberanu sira maka hatene, tanba neâe kabe ba kompetĂ©nsia Prezidente RepĂșblika ninia neâebĂ© hetan direitu prerrogativa KonstitusionĂĄl oinsĂĄ atu uza direitu neâe solusiona problema neâebĂ© iha.
Cristina Ximenes | Independente